onsdag 3 november 2010
TYRAH , MIN ÄNGEL
Sorgen är fruktansvärd. Hur f-n kan det vara så orättvist ? Att behöva låta sin bästa vän somna in endast 2 år gammal. Tyrah var den glada Chowetjejen som hoppade jämfota av glädje, när vi kom hem. Va hon ute så skällde hon gällt, sitt glädjeskall.
Ofta naggades du för att visa din kärlek. Din enorma plym till svans vaggade alltid.
Tyrah, jag vill inte ha det så här ! Jag gjorde allt jag kunde för dig, och ändå slutade det så här.
Vem ska nu dra din pulka i vinter, du drog den med stolthet och glädje. Min älskade "lilla Blå" Starkt som en oxe, drog du din pulka galant efter bygattu. Du visste precis hur man skulle gå, efter vägkanten.
Du fick alltid beröm hos veterinärer, att du var så snäll. Du satt stilla oavsett prover och stick i din kropp.
I skogen sprang du alltid ihop med flocken, du vallade oss, sprang fram och tillbaks för att kolla oss alla i flocken. Du visade sån glädje, när du fick springa lös i skog och mark.
Våran sista tur tillsammans i skogen, var det lite is och frost, sånt väder du trivdes bäst i. Du sprang över stock och sten, fast du såg så dåligt.
Du hittade ett fryst vattenhål , som du och Ohl-Gha sörplade vatten ifrån.
Förra vintern var du mer ute än inne, rullade dig i snön och bara älskade snön.
Jag med Tyrah, för din skull. Jag såg att du mådde mycket bättre, och jag fasade för våren, som skulle innebära pollen och växter du ej tålde.
Du fick inte ens vara ute om nån klippte gräsmattan, pga allergin, utan då var vi inne. Din husse rakade ner dig, för att du skulle få det lite skönare.
Vi brukade ligga och mysa på golvet, för du ville aldrig vara i soffan. Dina små mjuka öron, dina tjocka läppar som jag pussade på, din enorma benstomme med sin mjuka päls masserade jag ofta.
På kvällen brukade du ligga på rygg, på din plats vid altandörren i köket, så jag fick klappa din goa mage, och så pussades vi Go natt.Ingen annan fick göra så.
Jag skulle ge allt för att få dig tillbaka, levande frisk och glad.
I dag regnar det ute, såsom i mina ögon vill det inte sluta "regna"
Det är tyst och tomt utan dig här hemma, saknaden är enorm efter dig min "lilla Blå"
Kärlek till dig, min vackra änglahund.......
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Beklagar sorgen, hon var så fin !
kramar :(
Usch... Man blir ledsen bara man läser vad du skriver....
Jag har också en hel del med änglar att hämta upp en vacker dag.
Det enda man kan känna sig till freds över att man gjort vad man kunnat och man kan inte göra mer än så... Du har gjort allt du kunnat för Tyrah...
Kramar i massor!
Skicka en kommentar