Tyrah tar sig fram sakta, och med hjälp av de andra hundarna. Det är ju tur att hon vet hur det ser ut här inne. Hon går sakta efter väggarna, och känner sig fram. Jag hjälper henne förstås.
Hundmatskål och extra vattenskål i hallen där hon tycker om att ligga. Rastning ute i hundgården sker med koppel, så hon känner stöd från mig. Jag går de stigar hon brukar gå själv annars. Så går hon efter staketet , som hon brukar.
Man kan inte se hennes ögon, det är tredje blinkhinnan som är uppsydd. Så naturligtvis ser inte Tyrah nånting nu. Hon har krage på sig , om hon får för sig att klia i ögonen. Så har vi ögonsalva ögongele´samt cortisontabletter som ger jag henne. Och den uppblåsbara kragen, är helt suverän.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar