Vi packade bilen och åkte upp till Svarttjärn idag. Det skulle ju bli lite sämre väder , vilket verkade lovande..
Men det var stekhett, pust, vi svettades och fiskarna låg väl på botten och småflinade åt oss.
Men rätt som det var får Jon napp, han började ropa om kniven.
-Ja men du får väl ha ihjäl den själv säger jag. Han tar upp en gammal trästam och börjar hytta mot fisken.
-Nej , det är du som är jägarn i familjen, säger han .
-Men vänta jag kommer ,ha inte sönder fisken, sa jag.
Så fram med kniven ett snabbt säker hugg, så var det klart.
Då börjar Cemonia att storgråta, bakom mig. Jag trodde hon gjort illa sig.
-Jag ville inte titta när du dödade fisken, säger hon ! Det lät så hemskt, hulk hulk..
-Ja men snälla nån, hur tror du annars fisken dör ?, frågade jag henne.
Få se om hon vill med på nån mer fisketur, jag är iaf taggad inför semestern.
I morgon blir det Regnbåge på tallriken, få se om Cemonia gråter då med : /
1 kommentar:
Härligt med fiske!
Det är livet och att finna lugn och harmoni! :)
Skicka en kommentar